14 juni 2012

Vi fortsätter det nordiska temat

genom att jämföra de nordiska språken lite. Värnar nordborna om sina språk? Lagom mycket, tycker danskarna. Till (näst) sista stavelsen, säger islänningarna.

Bärnsten + kraft = elektricitet
Bland språkvårdare och lingvister i Norden finns en skala som visar hur öppna de nordiska språken är för att plocka in lånord från andra språk. I den ena änden hittar vi Danmark, som helt vardagligt använder ord som computer och weekend och i andra änden hittar vi Island, som skapar nya isländska ord för nya företeelser. Elektricitet på isländska heter rafmagn och översätts ordagrant till bärnstenskraft.

Hittar man inte några nya bra ord, så dammar man av gamla sagobegrepp och ger dem en ny innebörd. Skriðdreki som betyder skriddrake, fick betydelsen stridsvagn när sådana uppfanns.
En stor anledning till att isländskan fortfarande är sig lik sedan medeltiden är för att islänningarna under den tiden aldrig hoppade på tåget med lånord från grekiskan och latinet och att man under 1800-talet rensade ut yngre låneord.


På andra plats efter Danmark kommer Norge, följt av Sverige och Finland. Svårt att tro att Norge tar in fler lånord än vad Sverige gör? En undersökning visar att norrmän upplever sig som större språkpurister än vad de är och en annan undersökning visar att svenskar uppfattar sig som mer öppna för lånord än vad vi faktiskt är.
Finskans grammatik med 15 olika kasus gör det mycket svårt att ta in lånord. Därför måste de hitta på egna finska ord i stället. Dator på finska heter tietokone och betyder ordagrant informationsmaskin.
Källa: Bokmässans seminarieprogram 2012

Inga kommentarer: