11 november 2015

Läs något från Angola

Den 11 november 1975 förklarades Angola som en självständig stat, efter 400 år av kolonialisering. Så här på 40-årsdagen tar vi tillfället i akt att tipsa om författare som har sin bakgrund i det sydvästafrikanska landet. Blir du nyfiken på att läsa något kan du klicka på namnen för att komma till vår katalog och reservera.

Visslaren av Ondjaki
Mest berömd, åtminstone för en svensk publik, är nog Ondjaki, pseudonymen för Ndalu de Almeida. Hans berättelser utgår ofta från vardagliga situationer, men kan också ses som skildringar av Angolas moderna utveckling. Ett exempel är den självbiografiska romanen God morgon kamrater, som skildrar Angolas framtidsdrömmar under 1980-talets uppbyggnadsperiod. Mycket är hämtat från Ondjakis egen uppväxt: de kubanska lärarna, ransoneringskorten, släktbesök från Portugal, bristen på personlig frihet, rädslor och drömmar. Han har även skrivit barnböcker och verkat som bildkonstnär och filmare.

En annan angolansk pseudonym är Pepetela - ögonfrans på kimbunduspråket, ett namn Arthur Carlos Mauricio Pestana dos Santos tog sig under befrielsekriget i slutet av 1960-talet. I det självständiga Angola blev Pepetela vice utbildningsminister, och hans respekterade ställning inom befrielserörelsen MPLA har också, lite paradoxalt, gett honom stort utrymme att i sina böcker kritisera och ifrågasätta det angolanska samhället och makteliten. Han har också skrivit flera historiska romaner, som dock inte (än) översatts till svenska.

Kreolska riket
av Agualusa
José Eduardo Agualusa föddes och växte upp i Huambo, Angolas näst största stad. Sedan familjen flydde undan det inbördeskrig som följde på avkolonialiseringen har han bott i Brasilien och Portugal, men återvänder också ibland till Angola. Dansa igen var den första av Agualusas böcker som översattes till svenska - en samling krönikor där gränsen mellan tragisk verklighet och absurd fiktion flyter. Även hans romaner, som Kreolska riket eller En främling i Goa, kan beskrivas som skrönor som blandar realism och rent hittepå.

Inga kommentarer: